Jag ska försöka beskriva för er hur sjuk jag varit och fortfarande är.

Till att börja med vill jag bara påminna alla om att jag alltid sagt att jag hellre har magsjuka än feber av den enkla anledningen att magsjukan oftast är över på 24 timmar medan feber kan hålla i sig bra mycket längre.

Till valborg var jag världens velputte. Mia i övik hade världens rajjrajj fest med badtunna, 40 kvm partytält och ett härligt gäng som skulle fira med hemmafest. Jag va såå sugen på åka dit. Och eftersom jag nu låst bloggen för enbart mina nära läsare så kan jag ju även erkänna att jag ville dit för att träffa Jim igen ;)
Men jag hade lovat upp mig till fina vänner här hemma och brorsan fyllde år på söndag så det fick bli så att jag stannade kvar här. Jag åt ingenting på hela lördagen, vilket jag kom på först när vi skulle börja grilla. Vad konstigt av mig att glömma bort att äta?! det brukar aldrig hända MIG?!..
hela kvällen kände jag mig jätte trött och på halvdåligt humör utan att förstå riktigt varför. Va inte alls sugen på dricka och va totalt opeppad på gå ut.
När jag gick och la mig på natten hade jag väldigt ont i halsen och tänkte att nu kommer väl den där förkylningen som legat och grott i flera veckor nu.

Sov som en kratta hela natten. vaknade av feberfrossa och jävligt ont i halsen. På söndag åkte vi till brån för att fira Joels födelsedag. Dom andra firade medan jag låg under fyra täcken i mamma och pappas säng och frös och svettades om vart annat. Natten till måndag sov jag ingenting. Jag kunde inte ens svälja mitt eget saliv. än mindre dricka eller äta något.
Åkte till vårdcentralen. Citymottagningen som för övrigt får 10 av 10 stjärnor av mig för snabbt och fint bemötande. Min sänka låg på 148 och alla ville titta i min hals för det var tydligen bland det värsta dom sett typ.
Fick mitt pencilin och åkte hem med hopp om att det snabbt skulle bli bättre. ICKET. hela tisdagen va bara värre än någonsin och på kvällen började jag dessutom kräkas. Antagligen pencilinet på tom mage som gjorde det. men kan ni tänka er hur ONT det gör att spy när man har så ont i halsen att man inte kan svälja, äta eller prata?!

Idag börjar jag känna att det går långsamt åt rätt håll. Jag kan svälja själv om jag bara håller för öronen samtidigt och har fått behålla ett glas blåbärssoppa.
Min pappa är den finaste pappan på jorden som har komit förbi på varje lunch för att kolla till mig och handla alvedon och blåbärssoppa åt mig. igår kom han även hit efter jobbet och städade lägenheten åt mig efter festen i lördags som jag inte haft någon energi att ta hand om själv.

Jag har gått ner 3 kilo på fyra dagar av att inget kunnat äta. Man blir ganska knäpp av att inte äta. Jag blir så klart snurrig när jag ställer mig upp, men jag har också kommit på mina egna vakna tankar. Dom är helt obegripliga ibland. Det blir overkliga historier i huvudet som jag egentligen vet inte stämmer men som ändå känns så verkliga.

Min lön den här månaden kommer vara obefinlig efter en hel veckas sjukskrivning. det känns förjävligt.