Imorse landade jag i Umeå igen. Umeå är mitt hemland. Stockholm funkar några dagar men är inget för mig på riktigt. Det kändes skönt att komma hem till lugnet igen. Och på flygplatsen står mina underbara, Hanna och Frans och glänser när jag kommer fram. Och jag får snosa så mycket jag vill på Fransen, den goa, underbara ungen medan Hanna jagar min väska:) Fick kämpa med tårarna som vanligt då den där gossen får mig att gråta för ingenting! Sedan bjuder Hanna på Omelett frukost och melon hemma hos Sandström-Larsson och jag snosar ännu lite till på Fransen. Mallan glider in och kollar läget så jag snodde åt mig en gos av henne också!

När jag kom hem till lägenheten luktade det hemma. Sjukt? Jag har aldrig känt den lukten här förut?
Jag tog en dusch och somnade stenhårt. Sov en timme. Sen åkte jag och hämtade Sandra på jobbet. Ännu mer äntligen hemma känsla! Vi gjorde sillklämmor till middag och myste på ballen, åt så vi nästan dog och kröp till sängen där skratt blandades med lökrapar, smygfisar och sömndrukna ögon och morgonröster.

Its good to be back! Och har jag riktigt tur kommer Katten inte långt efter mig;)