Igår tvingade jag mig själv att ställa mig på vågen. Denna upplevelse är alltid lika chockartad! VA I HELVETE! hur tjock är jag egentligen??? ja det var som sagt inte roligt. Men man kan inte gå och blunda för valkarna hela livet. så för hundrafemtielfte gången ska jag bli smal nu. (jag är vad många nog skulle kalla en jojjobantare)
Jag tror jag har hostat sönder ett revben inatt också. Kan inte ta djupa andetag, prata högt eller hosta utan att det tar ont på vänster sida under bröstet som.. fast på sidan.. bästa ställningen är när jag halvsitter och hänger upp bröstet över axeln.. (kanske inte bokstavligen, men det är nog första gången jag faktiskt önskar lite att jag kunde det)
Papi gick med på utmaningen vad gäller min viktnedgång men satte lite extra press på mig, vilket bara är bra!
om jag går ner tre kilo till den sista den här månaden så bjuder han mig på en klippning! Katching!  Det ska jag fixa.
Önskar bara att skithostan kunde ge sig och att revbenet läker fort som tusan så jag kan börja träna på alvar. Jag tycker inte att promenad räcker. Jag är ju en spinningtjej! Men jag har inte kunnat träna sen jag kom hem från Bulgarien för 3 veckor sedan eftersom hostan är en envis besökare.